Spara sidan i informationsmappen Nu finns sidan i din informationsmapp

BAKGRUNDSHALTER I STOCKHOLM

Kopparhalten i sediment i Stockholms vattenområden har stadigt minskat sedan mitten på 1970-talet. 80 procent av bottnarna i Stockholms inre skärgård är syrefria och döda p.g.a. övergödning. Bottnarna är svavelrika och koppar samt andra metaller binds som sulfider, vilka är svårlösliga och inte biotillgängliga. Även efter syresättning av sedimenten har koppar låg mobilitet och är inte biotillgänglig.

I vattendrag som strömmar genom Stockholm är kopparhalter låga. Enligt mätningar av IVL Svenska Miljöinstitutet är kopparhalter av ofiltrerade prov i Mälaren och Saltsjön mellan 1,7 µg/l (mikrogram per liter) och 5,6 µg/l - och koncentrationer av löst koppar kring 30 µg/l i genomsnitt krävs i detta vattenområde för att kronisk toxicitet ska riskeras för den känsligaste testorganismen daphnia.

Det är viktigt att förstå naturliga flöden av essentiella element, och överväga olika halter och flöden proportionellt. Mälarens utlopp medför 9-36 ton koppar (tidsperiod 2000-2010)  per år från naturliga ursprung.

Anser du informationen vara viktig?